Advent
Advent kommer av latinets adventilation (Snartus Commus Gurra Geus) som betyder (Gurra G's) ankomst. Advent är den inledande perioden i det västerländska kyrkoåret. Det är under advent man har som allra roligast.
Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Därför firar vi svenskar advent med att äta massor av fet mat, cepesupa och gnälla över konsumtionsstressen.
På 1000-talet (TUSEN!?) fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första advent, andra advent och så vidare, eller mera formellt Glader, Toker, Prosit och Butter.
Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. En annan nedräkning, populär bland luffare, är adventskalendern. Den utspelar sig på Greveholm slott. Kalendern gjorde en sådan succé att datorspelsföretaget Young Genius valde att släppa ett datorspel som byggde på handlingen, och detta fick samma namn som julkalendern. Spelet sålde guld och två uppföljare gjordes: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (1999). Manus för datorspelen stod Dan Zethraeus och Peter Nyrell för. Peter Nyrell producerade spelen.
