Molntjänster

Nu ska ju allt vara i ”molnet”, även företag har börjat flytta dit. Men vad betyder ”molnet” egentligen? Skickar vi upp vår information upp till en skäggig gubbe som sitter på ett moln och dömer dig för alla filer du förflyttar?

Nä, så enkelt är det kanske inte. Det som egentligen händer är att istället för att ha sakerna lokalt på din datormaskin eller en egen serverhall där du betalar en man i keps för att vakta dem med sitt liv (han kallas Stefan och har alltid tre Göteborgs Rapé i munnen) så betalar du istället ett (oftast) amerikansk företag att ha dina filer i deras serverhall. I Europa är det troligtvis en serverhall på Irland eftersom de har lägst dataskatter, så då vaktas de istället av en man som heter Murphy som vaktar din (och en massa andra företags information) med sitt liv. Anledningen till att man gör detta är för att spara cash. Du behöver inte anställa en egen vakt och du kan höja och sänka antalet burkar du vill använda utefter dina egna behov. I teorin är det också miljövänligt också eftersom alla inte behöver ha egna serverhallar. Nu kan vi renovera om dem till lägenheter för mullvadar istället.

Men hur vet vi att Donald Trump, som börjar röra sig mer och mer mot att bli en diktator, inte kommer tvinga Microsoft att extrahera all känslig information de numera har i sina serverhallar för företag som använder Azure (Microsofts företagsmolntjänst)?

Ja, den oron har börjat sprida sig. När man frågade Googles molnchef om det svarade hon ”För det första måste vi medge att det finns en risk”. Jaha, vad bra. Men de har förberett för den här typen av händelser redan 2020, sa hon.

DN skriver även detta: ”Google skapade varianter av sina molntjänster. Kunder kan kryptera sin information och lagra nycklarna själva så inte ens Google ska komma åt den. I Frankrike kan man köpa Googleteknik men som körs hos ett franskt företag. I Tyskland har försvarsmakten börjat använda Googles serverteknik, men i sina egna anläggningar.”

Tyska krypteringslagar gjorde att de hade en egen Azure-server hos Microsoft (Kina har en motsvarande idag för inte heller de litar på Microsoft, men deras företag är fortfarande beroende av Microsoft-miljöer för att de tillhör världen) men för något år sen skärpte Microsoft sin säkerhet så till den grad att Tyska staten okejade att ha sina känsliga uppgifter på Azures vanliga serverhallar [lägg in en .gif på Angela Merkel som ger tummen upp]

Man kan tänka sig att det skedde några motsvarande ”vi lovar att vi och Mr. Trump inte kommer läsa era erotiska noveller om Barbapappa *blinkar flörtigt*”-statements från Microsoft som gjorde att paranoida tyska staten lugnade ner sig.

Alla större dataintrång senaste tiden, Coop och Miljödata AB till exempel har alla varit av gamla skolans datalagring, även kallat ”onprem” (on premises), dvs varianten där din serverhall vaktas av snusande Stefan istället för irländska Murphy.

Många som värjt sig ifrån att migrera över till molnet, i synnerhet statliga apparater, har gjort det för att de tycker det känns läskigt att flytta sina saker till externa parter och serverhallar på Irland. Men vi har alltså svart på vitt nu att det snarare verkar vara tvärtom. Nu kan du tex köpa känsliga läkarutlåtanden om privatpersoner i Göteborg på Darknet.

Med det sagt så vet vi inte hur det kommer bli i framtiden. Du hade inte låtit Ryssland eller Kina ha tillgång till din information och om nu USA kommer bli mer som dem i framtiden kanske den här påstådda krypteringen kan få kryphål i framtiden (det är den generella oron i alla fall).

Vi får alla poppa våra popcorn och se hur det blir.

Den här artikeln skrevs för övrigt i oktober 2025 om du råkar läsa detta tio år in i framtiden och tänker ”vad fan pratar han om? All data finns nu i vårt gemensamma medvetande nuförtiden ju”.