Luncha
Jättevuxen förteelse som kräver pengar.
Förutsatt att du inte går i grundskolan/gymnasiet, och äter lunch gratis/på lunchkuponger, eller "matisar", som en viss reporter sa. (slusk)
Om du gör det kan du sluta läsa NU. Eller fortsätta.
För arbetande människor och dylikt så är lunch ett nödvändigt ont. Du sitter där, klockan är twelve-ish och det kurrar i magen. Du har s.k "lunchrast", och bestämmer dig för att äta. Du ringer en vän. Du sjunker så lågt att du faktiskt yttrar meningen;
-Tjena! Ska vi luncha?
Sen vet du hur det blir. Ni träffas, river loss lite bland rikskupongerna/sedlarna och slänger i er något så ni klarar er.
Men du kommer aldrig undan att du faktiskt använde yuppie-frasen "luncha". Det är verkligen som att kalla sin mobil för nalle.
Men å andra sidan så säger ordet allt det ska. Ni ska käka lunch tillsammans. Ni ska luncha. Och det är ju faktiskt jävligt nice. Hur yuppie det än kan låta.
Vissa tar med sin lunchbox. Skjut dem.
