Dikt nr. 28

En lövad höststorm
som saknade all annan mening
än att finnas till
bokstäverna saknas för mig
med undantag för lukten
av våt asfalt utsträckt över landet
med sina fingrar under din skosula
med undantag för sylvassa
stolsben som äter sig ner i golvet på caféerna
en purpurfärgad solexplosion
ett glittrande spår i min källare

En orgasm
kaskaden av silver då du vred på ditt huvud
det enda som fanns kvar av dig
var ett växande moln och askan
och avklippta naglar i min handflata
allt som fanns kvar av väggarna runt dig
var lukten av lut och jag sov
och drömde om partikelregn
och reflektionen i mina ögon
jag drömde om mental ensamhet
och om en skör stämma i ett hav av röster
om att allt vibrerar