Alla måste ta på varandra

Gästartikel av Alexander (vem fan är Alexander? /2 ) (min polare /20 )!!!

Jag blev väckt runt kl 8:45 för att bli intervjuad till en kompis skolprojekt, det gick fort, det spelades musik, det var lite frågor, det gjorde lite ont. Sen var det tack och adjö, jag gick och la mig igen. Helt värdelöst, sov 2 timmar, ren skär ångest, allting kittlade, ögonen krånglade. Vaknade upp svettig, förvirrad. Det doftade pannkakor, detta var det tredje riket. Detta var ännu en dag i skärselden, fyfan. Duschade, tajjade kanske, minns inte, tajjar så jävla ofta nuförtiden. Eller vadå nuförtiden, det har jag väl alltid gjort, men inte mer än nån annan, eller? Tänk om man är tvångsonanist, fyfan vad jobbigt. Åt frukost, blev inte mätt, åt ännu mer frukost, började må illa, slutade äta frukost. Irrade runt i nått slags rastlöst skimmer av vanmakt, ville ha pengar, ville åka in till stan. Köpa en bok om Suicide, men den kostar så jävla mycket. 320 kr! Det är i och för sig sjukt kul med biografier, men 320 kr? Kan jag leva mitt eget liv för istället. Var på gränsen till vansinne när jag förklade det totalt världelösa med "Benuccios kryddiga tomatsås" för mina föräldrar, snabb billig jävla skitsås, en symbol för nazism, socialdemokrati och total jävla apati. De undrade varför jag var så upprörd, jag försvann ur rummet, jag var fan inte hungrig ändå, jag mådde fortfarande illa efter frukosten. Teven visade sin vanliga kompott av nakna människor, människor på en ö, människor i en lada, polismänniskor, apor, döda människor, människor i bilar, musikmänniskor, mer apor. Ett totalt vansinne, 24 timmars vansinne, sponsrat av vansinniga individer. Helt extremt, de kan lika gärna bränna ner hela nationen, trycka en DVD och kalla den för "extreme takeover", extramaterial där hela socialdemokratiska partiet tvingas spela Twister med vanliga förtortsvennar, utan musik, utan klipp. 2 timmars konstig osvensk stämning där ingen har särskilt roligt men alla måste ta på varandra. Äntligen går Studio Pop på, Per Sinding Larsen har snygga kläder på sig, men Jocke från Kent är där, han sitter i bakgrunden och spelar oskyldig. Men panelen är där, och de är bra, förutom mellanstadieläraren i mitten som hatar Ariel Pink, jag hatar henne. Jag älskar Ariel Pink. Men paneldebatten tar snabbt slut och sen kommer Jocke Berg in och säger att han var en tönt när han gick i låg- och mellanstadiet, Per är inte förvånad, ingen är förvånad. Jocke ser nervös ut, han säger att han slutade tänka på töntiga saker och började tänka på tjejer. Jocke Berg är nu sveriges yngsta gubbe, han är Alfons pappa fast utan den mysiga koftan och med ett jobbigt Hagnestahill i röven. Jocke säger något mer och jag faller i koma, när jag vaknar till liv är den ena killen från CP-magasinet där. Han är bra, pratar varmt om en The Cramps-DVD, en inspelning från ett mentalsjukhus, de visar bilder. Det ser bra ut, jag är glad att Jocke är borta. Jävla Jocke.

Beundrare:

Det här är banne mig den bästa artikel i hela guiden. Om jag fick välja en text som beskrev mänskligheten skulle jag välja den här. Ironiskt att det är en gästartikel... ni borde kanske inte vara så fascistiska när det gäller dem? //militant feminist (sem)